Pyssel- och teckenträningen fortsätter

Igår fortsatte vi pysselträningen, fast lite medan vi promenerade. Ibland smög jag ut en liten dummy brevid vägen när hundarna inte såg och så blev det ett närsök åt ena eller andra hållet, eller ett vänster- eller högerskick. Mackan fick också vara med, men fokus låg på Abbie.

  
Här smög vi andra tre (jag, Joy och Mackan) in på andra sidan vägen bakom lite sly så Abbie fick göra ett närsök utan att (nästan) se mig. Det var lite läskigt tror jag, men på andra försöket lyckades det.

Jag tycker mig ha sett, och fick igår se det igen, att hon direkt reagerar på vilken hand jag håller upp i stoppsignalen genom att vrida huvudet åt rätt håll. Hon är känslig för signaler, det gäller att göra rätt själv! Efter att ha läst Saritas blogg, ett inlägg där hon skriver om samma närsöksövning som vi håller på med nu, så har jag börjat skilja på mitt handtecken för närsök åt sidan (håller i princip ut underarmen och handen från kroppen) och det för skick (spring långt) (håller ut hela armen och lutar mig åt sidan i skicket) åt sidan. Jag tror det hjälper henne att välja rätt.

Sista grejen vi gjorde igår var att jag kastade ut en dummy åt vänster som hon inte såg. Sen ropade jag på henne och kastade en dummy åt höger. Jag satte henne mellan dessa och backade en bit, blåste stopp och höll upp vänstra handen, åt det håll där hon inte visste om dummyn. Hon vände huvudet åt rätt håll, och trots att hon hade tydlig dragning åt den dummy hon hade sett så gick hon åt rätt håll och närsökte rätt på den dummyn!

Idag åkte vi till Södergarn igen. Jag hade gjort en seriös plan för vad vi skulle göra, med karta och allt, och började med att ta med enbart Joy och gå och lägga ut alla dolda dummies vi skulle ha. Bytte sen hundar och satte Joy i bilen. Vattnet i viken var klart och fint så till att börja med lade jag och Abbie ut ett linjetag över viken och gick direkt runt och försökte skicka henne. På den lilla stunden hade hon tydligen helt glömt att vi lade ut något och fattade ingenting. Jag skickade Mackan istället, som i och för sig lyssnade på mig men gick en väldigt krokig linje med väldig dragning in mot vassen. Jag tänkte att om Abbie får se Mackan simma dit så kanske minnet kommer tillbaka, men tyvärr.

Då satte jag båda hundarna så att de såg målområdet och knatade runt viken själv. Kastade en markering i vattnet framför målet (jag insåg risken att hon skulle ta landvägen tillbaka om hon kom upp på land där borta) och snabbade mig sen tillbaka igen. Nu hade hon dragning och stack iväg jättefint över viken.

  
Det var visst en bit att simma insåg jag, men hon simmade jättefint och rakt ett bra tag. Sen kom två flockar med sjöfåglar och simmade/for förbi framför och runt henne och det störde hennes fokus så mycket att hon började snurra runt där ute och leta med ögonen efter något att hämta. Fåglarna lät hon dock vara, hon letade efter sin dummy. Tyvärr kom hon inte hela vägen fram utan vände och till slut kallade jag in henne istället.

Vi gick vidare och Mackan fick några dolda linjetag. Abbie fick ett dolt utlagt linjetag till ett område vi använde senast vi var där. Först var avståndet för långt, men när vi gått fram en bit gick det bra.

På nästa ställe satt en stor flock hundar med två ynglingar och solade mitt i. Då fick mina hundar först hämta ett sök med 8 bollar på ängen, samma äng som förra gången vi var här. Abbie var ett snäpp bättre den här gången än förra tycker jag. Mackan var väldigt storsprungen, även efter att hon hittat ett par bollar på ängen fortsatte hon att försvinna långt in i skogen där det inte fanns något. När söket var hämtat satt ynglingarna fortfarande kvar så jag bestämde mig för att hämta mina två dummies som jag lagt ut där och fortsätta med resten istället. Den ena låg kvar, men den andra hade ena killen låtit hundarna leka med! Och dessutom sade han att han inte visste var den var! Man undrar ju lite hur folk tänker? Nå, vi hittade den och jag sade åt honom att såna här använder man att träna hundar med, och att man ska låta dem vara. Han sade -Jag vet. (!) Jag vände och gick. Antagligen har jag blivit en tant men jag blev irriterad.

Sist satte jag hundarna på en plats i skogen och gick och kastade dummies på fyra ställen som hundarna fick hämta som markeringar när jag kom tillbaks till dem. Mackan mindes sina. Abbie mindes den ena fast det var längre än hon trodde, vilket ju var bra. Den andra mindes hon nästan, men efter lite krångel fick jag hjälpa henne med ett linjetag + närsök åt vänster och det var lite kul när hon till slut trodde på mig och gjorde som jag föreslog, och hittade dummyn! Undrar om hon blev förvånad?

Nu ska jag bygga vidare genom att fortsätta träna tecken. Hon ska veta att det finns något, fast jag ska öka avståndet mellan henne och mig, för det verkar vara där det krånglar till sig. Jag ska försöka lägga in vatten lite oftare också. Tyvärr är det alger i hela vår sjö hemma, men kanske de inte stannar så länge?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s