Skåneresan 2017 – hemresan och reflektioner

Om hemresan:

Vi plockade fram frukost i vår stuga och åt i lugn och ro. När vi packat in oss i bilarna och rastat hundarna en sista gång satte vi oss i bilarna och åkte hemåt. Jag stannade och tankade efter ett par timmar och gjorde misstaget att köpa kaffe. Kaffet rann rakt igenom så jag fick stanna ytterligare en gång och fixa den detaljen. Vi har haft en himla tur med vädret hela veckan, men idag kom regnet. Första dropparna redan efter några kilometer och sen regn hela vägen hem. 

  
Om Abbie:

Jag är jättenöjd med hur Abbie har jobbat de här dagarna. Hon är lyhörd och lyssnar, har kunnat hålla sig bra i närsöksområdet t.ex. 

När vi kom hem såg jag att hon var kladdig i pälsen runt juvren – mjölk som har sipprat ut och fastnat. Hon är alltså kraftigt skendräktig. Förhoppningsvis är det orsaken till att hon har varit så rädd och orolig i Skåne. Kombinationen av hormonerna som rusar och att inte ha någon av ”tanterna” med sig som stöd och att dessutom få vänta på mig flera timmar varje kväll i en okänd stuga kanske gjorde henne överdrivet harig.

Det var tydligt att hon liksom andades ut och slappnade av när vi kom hem till vardagen, hennes hundkompisar och resten av familjen.

  
Rädda öron

  
Positiva öron

Om mig:

Jag har bara haft en svag känning av migränen den här veckan. Tidigare år på Koholma och även vid andra träningsinternat har migränen ibland helt tagit över. Jag har liksom inte klarat av att ha för mycket på agendan, även om det har varit roliga aktiviteter, men i år har det gått bra och det är jag jätteglad för.

  
Fotograf: Ellis

Om Skåne:

Vi åkte ju E6 norrut från Lund till Helsingborg en eftermiddag. Sofia varnade oss att det skulle vara gräsligt med all trafik vid den tiden. Jag tyckte väl det var som Essingeleden när det är lågtrafik. Skåne är faktiskt riktigt trevligt och glesare befolkat än jag har förstått. Man måste riktigt leta upp ett samhälle om man vill handla något eller tanka bilen, inte som hemma där det finns folk, affärer och mackar överallt. Och så är det vackert! Vilka vyer!

Det är ju nästan så att man vill åka tillbaka någon mer gång. Eller vänta … vi ska ju det! Vi har bokat nästa år igen!

  
Brösarps backar – i farten

Tack Jens och Sofia och gänget för den här gången! Ett år går fort, snart är vi tillbaka!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s