Andjakt med Abbie och (!) Joy

Söndag 24 september

Jag fick med lite kort varsel frågan om jag kunde komma och apportera idag på andjakt på ett ställe jag verkligen gillar. Såklart ville jag det! Mackan är ju lite invalido för tillfället (det är hon inte alls, hon mår bättre än på länge, men äter ju smärtstillande och ska inte jobba) och på väg hem från Skåne väcktes tanken att kanske ta med Joy och köra henne där man inte behöver styra utan bara bröta omkring. Husse gav sitt tillstånd att låna henne och i morse lastade jag in henne och Abbie i bilen. Man kan ju bara tänka sig vad Mackan tänkte när hon blev ensam kvar hemma.

  
En ganska taggad Joy på väg mot första vattnet.

På första såten, som är ganska ”brötig”, fick vi stå på ett ställe där det idag faktiskt inte föll så mycket fågel. De allra flesta föll utanför eller innanför oss. Vi sökte lite i vattnet, men Joy kändes lite lat och gick hellre på land än i vattnet. Hon apporterade två fåglar, men det visade sig sen att hon hade hämtat dem i Jills hög med apporterade änder. Inte så toppen kanske, men för övrigt höll hon sig nästan tyst och kom hela tiden tillbaka till mig efter sina lovar (hon har försvunnit en gång för ett par år sen i just den här såten) och lyssnade till och med på mina visselsignaler. 

  
Lite stirrig blick kanske?

  
Koncentrerad?

I nästa såt tog jag bara med Abbie, för jag fick stå lite speciellt med ryggen mot dammen och vänd mot skyttarna. Tanken var att änderna skulle lyfta lite högre när de såg oss där. Vi fick några långa apporter på vallen. Abbie var lite ohörsam på långa avstånd men hon hittade fåglarna så nosen var på.

Tredje såten tog jag med båda igen. Vi fick stå bakom en skytt i ganska skogig terräng. Det fanns bara ett litet hål mot himlen för skytten att skjuta i. Abbie fick hämta två änder på direktmarkeringar, en drake och en hona. Sen lämnade vi vår plats och gick och sökte i skogen och i vattenkanten. Joy gick kanske inte exakt dit jag pekade, men efter ett tag kom hon släntrande med en drake. Jag undrade lite ifall hon hade hämtat den i vår vilthög, men när jag gick tillbaks dit låg bara en drake kvar. Vi hade alltså blivit av med honfågeln, och Joy hade hittat en annan drake.

Sen blev det lunch, hjortfilé och rotfruktsgratäng, och så Annes goda hembakta bröd. 

  
Efter lunch fick jag stå på ett roligt ställe, i en fårhage med staket ut mot vallen. Det föll fåglar på andra sidan staketet som vi fick skicka på från vår sida. Abbie sprang rakt fram till staketet, hoppade över, sprang vidare och hittade en and, tog upp den och hoppade tillbaka över staketet och kom med den. Så himla roligt att få prova detta ”på riktigt”!

  
Det var inte den mista anden vi har sett heller.

  
Till sist jagades det stora vattnet längst in. Vi fick ett pass där det faktiskt föll en del fåglar. Abbie fick jobba under skyttet och Joy fick vänta tills det var avblåst. Abbie är faktiskt riktigt styrbar och jag upplever inte att det brinner i huvudet även fast det skjuts medan hon är ute och jobbar. Hon kan fortsätta koncentrera sig på sin uppgift trots att jakten fortsätter runt om henne. Joy jobbade på under eftersöket och hittade en drake i vassen. Hon är ju trots allt nästan nio år och lite för välgödd så hon är inte så kvick som i yngre dagar, och dessutom i princip helt otränad, men hon har gjort sitt bästa och hon har hållit ihop mentalt idag.

Tjejerna på pass. Joys öron avslöjar att hon är fokuserad. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s