Jag försöker träna mycket sök med Mackan. Söket är hennes svagaste sida på B-proven, och eftersom söket är ett självständigt arbete så är det väl bara mängdträning som gäller. Hon måste komma på tricket själv, hur man täcker marken effektivt och hur man skall följa ett mönster när man söker så att man slipper gå tillbaks till områden man redan har varit i. Självklart försöker jag lägga lite lättare sök nu när vi tar upp träningen för att sedan försvåra senare när hon fått upp konditionen både mentalt och kroppsligt.
Man lär sig ju som bekant saker hela tiden, och genom att lägga många sök kan man kanske dra vissa slutsatser om sök. T.ex. tycker jag mig se att vinden har ännu större betydelse i sökarbetet än i annat arbete. Det kan såklart vara jag som påverkar också, jag vet ju hur känslig Mackan är för mina tankar, men att söka i motvind går klart trögare än att söka i sidvind och medvind. Idag hade vi nästan ingen vind alls och söket gick jättetrögt men jag kom på mig själv med att stå och tänka att hon såg trött ut. Såna tankar kan nästan göra henne trött, men vi löste uppgiften till slut.
Att ha tre hundar är faktiskt lite mer än att ha två. För att vara lite effektiv har jag försökt ta med Joy och Abigail ut och lägga ut söket för att sedan hämta Mackan och hämta in söket. För några dagar sedan åkte vi hit:
och jag lade ett sök på ”ön” och även runt den ute på gräsytan. Med Abbie är det ju så att för att inte väcka någon frustration så låter jag henne hämta dummies om hon vill hämta, jag stoppar henne inte och tränar inte ”passivitet” på det viset. Och den här dagen väcktes hennes intresse för att hämta, så hon började med att hämta en stor 500-grams dummy som låg i ett stenröse. Den var lite för tung för henne och hon kämpade verkligen med att bära den till mig. Jag tackade och lade ut den igen, men hon såg mig och hämtade den igen. Sen försökte jag verkligen smyga ut den och lyckades, men sen blev det en fars av det hela när Joy också insåg att man kunde plocka upp det som jag lade ner och till slut hade jag inte riktigt koll på ena änden av sökområdet för de hade hämtat och jag lagt ut samma dummy flera gånger på nästan samma ställe.
Det här söket gick hur som helst jättebra, vi hade en stadig men inte för stark vind genom området och Mackan jobbade med bra energi. Det var bara en gång det blev tokigt. Hon var borta ganska länge och kom tillbaks med något som tydligt inte var en dummy. Det såg ut som en mörk fisk på lite håll, och luktade som något i den stilen men visade sig vara några barkremsor. Jag berömde och tog glatt emot och skickade ut henne igen…
Idag var vi här:
I en kraftledningsgata. Vi kom alla fyra promenerandes i riktning mot kameran och jag lyckades smyga ut de flesta dummiesarna utan att hundarna såg det, men Abbie fick faktiskt ett eget kast när hon såg vad jag höll i handen och Joy snodde en som jag fick lägga ut igen. Sen gick jag och satte J och A i bilen innan Mackan fick göra söket.
Här är lilla fröken som frejdigt sprang med stora steg genom en lerpöl så det stänkte åt alla håll.
Den här spången hade jag sett tidigare och tänkte att den skulle vara bra att låta Abbie gå på för att träna konstiga underlag. Men hon behövde visst inte träna, hon susade iväg så fort att jag fick be henne stanna så att jag skulle hinna ta kortet på henne. Det är hon som står längst bort, och den andra hunden på bilden är Mackan. Abbie är inte känslig för såna grejer tydligen. Joy däremot tog stela försiktiga steg, hon gillar inte såna här underlag.
Mackan, Joy och Abigail 