Jag och tjejerna åkte till Fågelöudde och promenerade där för att få lite omväxling från vår vanliga hemmaskog. Jag hade med lite dummies men ingen riktig plan för vad jag ville göra. Jag hade nog tänkt mig lite närsök och UT, men det blev bara det senare.
När vi promenerat så att hundarna fått rasta och springa av sig gick vi in i en tom hage. Hundarna fokuserade på att leta pluttar så det var inte jättesvårt att smyga ut en vit dummy när Abbie inte såg. Jag satte henne med ryggen mot dummyn och gick vidare en bit och skickade henne UT. Jag försöker göra på samma sätt varje gång – stopp med handen uppe, sen ner med händerna längs sidan, tittar förbi henne mot dummyn och säger UT. Rakt bakåt på gräs/hagmark brukar gå bra, så även denna gång.
Vi gick vidare och jag ställde en dummy ute på gräset, satte Abbie kanske 10 meter innanför en stenkant i en dunge och gick själv ännu längre in i dungen. Det här blev lite klurigare tyckte Abbie, och började med att springa åt vänster efter några inledande meter bakåt, och tog fart ut mot den första dummyns plats igen.
Nytt försök, och då blev det så här:
-Nej jag vet inte vad jag ska göra. Hmmm, ska jag göra något? Vad? Om jag står här ger hon kanske nån ledtråd.
Jag försöker ha tålamod och vänta tills hon gör något, och det blir nog bättre lite långsamt. Hon är inte precis en impulsiv hund.
På tredje försöket blev det rätt, rakt ut och hittade dummyn.
Vi gjorde om det en gång till på en annan ledd över en annan liten mur och sen fick Mackan göra en dirigering över ett område där jag försökte lägga vittring, men hon lurades inte. Sen var min träningsinspiration slut och vi gick tillbaka bilen.
Mackan, Joy och Abigail 